söndag 19 juli 2015

Att se falkungar växa upp


Det har vi fått göra i sommar. Vi har följt dem sen de var små och pipen knappt hördes, innan de var stora nog att titta upp ur boet. Det har varit både spännande, roligt och sorgligt då vi inte vet om det gått lika bra för alla.

En unge ramlade ur boet. Eller blev knuffad. Vi har fått reda på att ibland kan mamman knuffa ut en unge, men ibland kan hon också fortsätta mata den efteråt! Så det är inte nödvändigtvis helt kört. Jag skrev tidigare att jag "blivit jagad" av en utknuffad unge. Dagen därpå satt ungen på vår altan! Den var så söt och ullig. Jag tog bilden nedan, sedan såg vi mamman komma flygande och då sprang ungen iväg! Så kanske fick den mat i alla fall. Efter det har vi inte sett till den här ungen på marken något mer. (Bilderna är klickbara, klicka för att se större bilder.)




Den 16:e juli var första dagen vi såg dem flyga. Innan dess hade de hoppat omkring mellan grenarna och flaxat lite i ett par dagar. Och vilket väsen de gör! De skriker när de flyger! Kanske är det lite spännande att testa vingarna i början?






Bilden nedan vet jag faktiskt inte om det är en unge eller en vuxen falk. Sen ser liksom inte lika ullig ut som de andra ungarna gör.




Falken nedan satt och skrek i en tall i slänten i morse. Det är en unge. Nu har vi ungfalkar som flyger hej vilt runt gården med omnejd.





4 kommentarer:

  1. Vilken förmån att få uppleva detta :-) Hoppas den ungen som ramlade ner också klarar sig...Kan ju vara så att mamman matar den

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det har verkligen varit en förmån! :) Jag hoppas oxå att den lilla söta klarat sej och fått mat. Jag var rädd där ett tag att vi skulle hitta den död nånstans i slänten, men det har vi inte gjort. Och nån brist på gnagare tror jag inte att vi har här ;)

      Radera
  2. Härmed döper jag den lilla dunbollen till "Duni" känns neutralt och bra eftersom vi inte vet vilket kön den lilla har! Kommer att sakna dem alla när de flyttar.....Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Duni blir ett bra namn! Jag kommer oxå sakna dom, det blir trist när dom far. Känns inte som att dom kommer stanna särskilt länge till... Kraaam

      Radera